Om Förskolan Scientia
Vi har bytt namn!
Vi känner att ibland behöver man göra en renovering, och en storstädning. Vi vill helt enkelt göra det bättre, starta om från grunden med motiverade pedagoger, nytt arbetssätt och nya tankar.
Här kommer renoveringen in, vi har tagit bort det som inte var bra, det som var gammalt och uttjänt, och omodernt. Vi bygger något nytt, med hållbarhet som fokus för förskolan, med kunskap, som grund och nya idéer och arbetssätt som struktur. Storstädningen består i denna delen att finslipa, få bort byggdammet och skapa ordning i kaoset efter renoveringen, och få allt fullt fungerande för barnen och personalen.
Allt detta har vi gjort för att skapa en förskola centrerad runt barnen, deras lärande, och välmående i en föränderlig värld. Vi vill ge dem verktygen för att klara framtiden, med fokus på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, för att bli goda demokratiska medborgare i samhället.
Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet.
Vad har dessa tre bilder gemensamt? De illustrerar var sin del i en ekologisk (och ekonomisk) hållbarhet.
Vår förskola erbjuder blöjor till de barn som går här, vi har valt att i stället för att använda engångsblöjor använda tygblöjor. Vet ni varför?
I genomsnitt räknar man med att ett barn använder cirka sex blöjor per dygn (självklart varierar det med ålder). Samt därefter en nattblöja i ett år efter det. Löst räknat blir det cirka 6000 blöjor per barn! Dessa blöjor kan inte återvinnas eller användas till något annat, så de går oftast till förbränning. Väljer man däremot att ha tygblöjor, så behöver du 25 stycken, från barnet är fött tills det är färdigt med blöjor vid tv och ett halvt år. Miljömässigt vinner man alltså på att använda tygblöjor, de kan dessutom användas i upp mot tio år utan problem, så har man flera barn så är det bara att använda samma blöjor.
Den andra bilden, en av våra odlingar, där vi tillsammans med barnen odlar för att använda grönsakerna i verksamheten. Vi har planer på att utöka detta mer till nästa säsong, efter att ha utvärderat det. Varför är det då bra att odla tänker ni? Det finns ett uttryck som heter "från jord till bord", vi vill ge barnen möjlighet att känna var sin mat kommer ifrån, se den växa från det pyttelilla fröet till en stor morot eller ståtlig kålplanta. För att sedan skördas och ätas, kanske rå, eller kokt, eller som ett chips. Ibland blir saker inte som man tänkt sig, och vi hittar larver eller något, men som medforskande pedagog så hjälper vi barnen att hitta kunskapen om det, varesig det är en kålfjärilslarv, eller frågan om varför solen är gul och himlen är blå. Det är vårt uppdrag som pedagoger att bistå barnen i sin lärandeprocess, eftersom de är transdiciplinära och lär sig rhizomatiskt.
"Att se lärandet som rhizomatiskt är inte att flyga som ett frö för vinden utan att vara nyfiken på hur saker, som för dig kanske inte helt självklart ser ut att hänga ihop faktiskt ändå gör det."
Den sista bilden som är lånad, visar en vision av hur vi vill att framtiden skall se ut, genomtänkt, ändamålsenligt utan att vara grått och tråkigt. Att allt hänger ihop, att det som jag använder i dag kanske jag i morgon byter bort till dig för att du har något om jag behöver. Vi skapar små nätverk och samarbetar för vårt och samhället och miljöns bästa.
Odling
Sedan i våras har vi arbetat med vår odling och förändrandet av förskolan, speciellt efter att ha flyttat vår sandlåda. Vi öppnade upp mer plats för att odla tillsammans med barnen. Vi har under vår och sommaren odlat squash, potatis, örter, ätbara blommor, sparris och grönkål!
Sparrisen är ju ett långsiktigt projekt, eftersom den tar något år innan man får något. Det som vi fått mest av är grönkål! Ni tänker säkert hur kan vi förädla grönkål? På barnens förslag så provade vi att göra grönkålschips. Det är egentligen väldigt enkelt, det vi behövde var grönkål, smör eller olja, salt och bakplåtspapper. Vilket allt fanns på förskolan.
Medan vi plockade grönkålen hittade vi larver!
Vi medforskade med barnen, och googlade en del, och det visade sig att de blev vackra vita fjärilar! Även om de äter upp vår kål, så är de snälla och behövs i naturen.
